Jag förkovrar mig!

Eftersom jag hänger i sluttampen av min utbildning men fortfarande har hyfsat mycket studiemedel kvar att ta ut (hur gick det till?) tänkte jag att jag kunde suga ut det allra sista ur svenska staten genom att läsa någon rolig kurs till hösten! Rolig=fina betyg med lite ansträngning tänker jag, och hittade några kurser i italienska på distans vid Umeå Universitet. Finfint! Att prata italienska är ju en sak, men Universitetspoäng i Italienska är en helt annan! Har man dessutom båda två så sitter väl inte det helt fel. Sagt och gjort anmälde jag mig till Italienska A, nybörjarkurs. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort för utan gymnasiebetyg i språket kom man ingenstans, om man inte hade adekvat utbildning från Italien eller liknande. Ett kontrakt som sekreterare verkade inte hjälpa det minsta och vill jag inte tenta upp italienska steg 2 på någon gymnasieskola någonstans i Svearike blir det till att läsa nybörjarförberedande kurs vid Umeå. Haha! Jag ska förbereda mig på att bli nybörjare! Efter 30 hp är det sedan dags att avancera till nybörjarnivå!
Gud vad jag ska glänsa!