Jag hittade en liten vilsen tant på bussen. Det visade sig att hon nästan skulle hem till oss så jag följde henne på vägen. Hon kallade mig "lilla älskling" och berättade att hon hade 600 € i handväskan, så hon var lite rädd för att bli nerslagen och rånad. Hon klargjorde också att hon faktiskt inte brukade vara ute och ränna pa nätterna (klockan var kvart över fem). När jag vinkade av henne vid dörren var hon alldeles till sig av tacksamhet.
Så, där har ni mig: Arbetar, betalar skatt och hjälper vilsna tanter till rätta!
Är jag inte en riktigt dröminvandarare så säg!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ej bättre tänkas kan!
(Själv så prutar jag när jag handlar, cyklar mot stoppskyltar när folk tittar bort och ställer höga krav på min hyresvärd.)
/Lillebror i Staterna
Jag är stolt över dig!
Skicka en kommentar